12.12.2016

Utredningen om diskrimineringsupplevelser hos personer med funktionsnedsättning som diskrimineringsombudsmannen har gjort ger en dyster bild av vardagen och samhällspositionen hos personer med funktionsnedsättning. Av respondenterna berättar över 60 % att de upplevt diskriminering under det senaste året. Respondenterna uppfattar attitydklimatet som dåligt eller mycket dåligt. Deltagandet i arbetsmarknaden hos personer med funktionsnedsättning är lågt trots förhållandevis god utbildningsnivå. Nästan hälften av respondenterna i ombudsmannens webbenkät är pensionärer.

Diskrimineringsombudsmannen och det nationella uppföljningssystemet för diskriminering har utrett i vilka vardagliga situationer och i vilken mån personer med funktionsnedsättning upplever orättvisa och diskriminering i Finland. I utredningen (”Med funktionsnedsättning är jag en andra klassens medborgare” – utredning om upplevelser av diskriminering i vardagen hos personer med funktionsnedsättning ) har man förutom allmänna diskrimineringssituationer också kartlagt diskriminering i arbetslivet, elektroniska tjänsters tillgänglighet och tillgänglighet av varor och tjänster.

En klar majoritet av de personer som svarat på webbenkäten (64,2 procent) berättar att de hade upplevt diskriminering under det senaste året. Över hälften av respondenterna (51,4 %) upplever att attitydklimatet mot personer med funktionsnedsättning är dåligt eller mycket dåligt.

Attitydklimatet mot personer med funktionsnedsättning är ett återkommande tema i utredningen. Diskriminering, attitydproblem, mobbning och ovilja till förändring för att förbättra situationen hos personer med funktionsnedsättning; historierna är sorglig läsning. Dels handlar det om negativa attityder men också om brist på kunskap och förståelse, berättar diskrimineringsombudsman Kirsi Pimiä.

Det verkar som om man inte ser behovet av särskilda åtgärder för att förbättra den här gruppens jämlikhet och delaktighet i samhället. Det uppfattas som tillräckligt att välfärdsstatens stödsystem tar hand om personer med funktionsnedsättning, säger Pimiä.

Enligt respondenterna i webbenkäten är attityderna särskilt dåliga på arbetsplatserna. Majoriteten (57,1 %) anser att attitydklimatet mot personer med funktionsnedsättning är dåligt eller mycket dåligt på arbetsplatserna. Hela 89,7% av respondenterna anser också att en funktionsnedsättning försätter en arbetssökande i en sämre ställning trots personen i fråga har samma färdigheter och kompetens som andra sökande.

Det rådande normaltillståndet är att en person med funktionsnedsättning är arbetslös eller pensionär och arbetande personer med funktionsnedsättning ses som ett undantag. Respondenter som är delaktiga i arbetslivet berättar att de har upplevt diskriminering och osakligt bemötande också inom arbetsgemenskapen, säger Pimiä.

För personer med funktionsnedsättning är användningen av elektroniska tjänster inte entydig. Ofta har tjänsterna planerats och genomförts utan att man funderat på vilka behov personer med funktionsnedsättning har, än mindre utrett vilken erfarenhet de har. Av utredningen framgår att personer med funktionsnedsättning på grund av sin skada har svårt att hitta den information de behöver, skaffa varor och tjänster samt sköta ärenden på webben.

Diskrimineringsombudsmannen har i sin utredning också gått igenom rättsfall i anknytning till diskriminering av personer med funktionsnedsättning, samt gått igenom klagomål till olika myndigheter. Dessutom fick respondenterna i webbenkäten svara på frågor om hur bra de känner till sina rättigheter och hur bra de känner till var de skall söka hjälp om de upplever diskriminering.

Ett av de mest oroväckande resultaten i utredningen är att respondenterna inte anmäler diskrimineringsupplevelser eftersom de inte tror på att en anmälning skulle leda någon vart. Vi på diskrimineringsombudsmannens byrå har mycket att stå i för att förändrar detta, konstaterar Pimiä.

Just nu är personer med funktionsnedsättning mitt i en föränderlig miljö och i ett föränderligt samhälle i en sådan situation att de börjar bli medvetna om att de har rättigheter. För en stor del av dessa personer är det dock fortfarande oklart vad dessa rättigheter innebär eller

möjliggör och hur de borde användas. Samtidigt som miljön och samhället förändras antar många personer med funktionsnedsättning en roll som åskådare utan vägledning och råd om hur de kan komma in i arbetslivet eller påverka frågor som berör dem själva, sammanfattar Pimiä utredningens resultat.

Webbenkäten genomfördes under våren och sommaren 2016 och hade 455 respondenter. Dessutom gjordes 27 personintervjuer. Utredningen finns att läsa i sin helhet på webben www.syrjinta.fi/vammaisselvitys på finska. Den svenska versionen är ännu under arbete.

Utredningen har gjorts som en del av det nationella uppföljningssystemet för diskriminering som koordineras av justitieministeriet. Det nationella uppföljningssystemet producerar information om diskriminering och uppkomsten av diskriminering på olika livsområden. Systemet är en del av uppföljningen av hur grundrättigheterna uppfylls och stöder implementerandet samt övervakningen av människorättskonventionerna.

Mer information:

Kirsi Pimiä, diskrimineringsombudsman, tfn: 0295 666 809

Katriina Nousiainen, det nationella uppföljningssystemet för diskriminering, justitieministeriet, tfn: 02951 50275