_2ND6203

Nordisk Sommarvecka 2015 i Melsomvik, Norge.

Nordiska sommarveckor för vuxendöva

En kort programsammanställning av samtliga Nordiska sommarveckor.
De nordiska sommarveckorna är en tradition sedan 1981. Till en början ordnades sommarveckorna varje år men från och med 1991 äger de rum vart annat år. Programmet varierar men brukar alltid ha ett grundläggande tema, som varvas med utflykter i kringliggande områden. Arrangemanget växlar mellan de nordiska länderna.

Den första sammankomsten 1981 (FN:s handikappår) i Middelfart, Danmark, hade som huvudändamål att skapa kontakter mellan de vuxendöva. Förutom nordiska deltagare fanns det också några tyskar och holländare. Föreläsningarna handskriftstolkades av danska tolkar och MHS-tolkades till svenska av Siw Fagerstedt – anställd på Hörselskadades Riksförbund. En minnesvärd utflykt gjordes till Odense, där borgmästaren bjöd på vin och kakor.

Året därpå träffades man i Ål i Norge. Där noterades svårigheten i att kommunicera, enär danskar och svenskar använde sig av MHS, norrmännen teckenspråk medan finnarna kom liksom på efterkälken. MHS fungerade inte i Finland då finskan består nästan enbart av vokaler. Kuriöst nog skedde kommunikationen på – engelska. Programmet var uppdelat så att eftermiddagarna var fri för bad i den uppdämda älven (burr) eller att gå på tur. Varje dag hade man en nationell afton, där de olika länderna framförde lekar, spex, tävlingar och dans. Något som sedan blivit en traditionell programpunkt i sommarveckorna.

Temat kommunikation stod också som hvudrubrik vid träffen 1983 på Granbacka i Sverige. Här verkade dock kommunikationen med finnarna fungera bättre för man konstaterade att finnarna behärskade både tecken, mimik, gester och kroppsspråk. Utflykterna gjordes till Kullen och Sofiero.

Vid träffen 1984 i Janakkala på Kiipula Rehab-center i Finland, var temat ’Tolkning för vxd’ och ’Problem med att bli döv på äldre dar’. Kiipula hade tidigare varit en bondgård men innehöll nu yrkesskola, medicinsk rehabilitering och konvalecenthem. Förutom att man på träffen hade kurser i MHS, så fanns det fritidstolkar och videotolkning vid föreläsningarna. Texten överfördes via video och förstorades direkt på väggen. Birgitta Wallvik fungerade för första gången som tolk för de finska deltagarna. Hon har sedan varit med vid alla de Nordiska sommrveckorna.

Historisk oversikt
1981Middelfart, Danmark
1982Ål, Norge
1983Höör, Sverige
1984Janakkala, Finland
1985 Århus, Danmark
1986 Ål, Norge
1987 Kungälv, Sverige 
1988Helsingfors, Sverige
1989 Bjerringbro, Danmark
1991Eidsvold, Norge
1993Ludvika, Sverige
1995Korpilahti, Finland
1997Jelling, Danmark
1999Bergen, Norge
2001Mariefred, Sverige
2003Ylöjävri, Finland
2005Svendborg, Danmark
2007Kristiansand, Norge
2009Härnösand, Sverige
2011Åbo, Finland
2013Hedensted, Danmark 
2015 Melsomvik, Norge 
2017 Leksand, Sverige

Vid träffen 1985 i Århus i Danmark myntades för första gången ’Total kommunikation’. Uflykter gjordes till Moesgaard Museum, Ebeltoft och ’Den gamle by’ i Århus.

1986 träffades man åter igen i Ål i Norge. En plats 670 m över havet i det natursköna Hallingdal.

1987 hölls träffen på Nordiska Folhögskolan i Kungälv. Ett nytt traditionellt inslag infördes, nämligen det motionsmässiga i arla morgonstund. Vid den här träffen demonstrerades för första gången texttelefonen Polycom och Thyra Cleve från Sveriges Radio Television berättade om direkttextningstekniken för att i första hand användas i nyhetsprogram.

1988 års träff hölls på den nyuppförda folkhögskolan – Ljusa Huset – strax utanför Helsingfors. Anläggningen var byggd med tanke på döva/hsk och innehöll det absolut senaste i teknikväg. Texten projicierades på en stor filmduk. Föreläsningar hölls om kommunikaton och självkänsla. Dessutom presenterades för första gången cocleaimplantat av en läkare från universitetssjukhuset i Helsingfors. En annan av programpunkterna var Musik för döva. I en fåtölj hade man byggt in sex högtalare och deltagarna fick känna när de spelade på en basfiol som var kopplad till dessa högtalare.

Vid 1989 års träff i Bjerringbro i Danmark, föreslog de svenska deltagarna att nordiska lägret skulle hållas vart annat år och att den skulle heta Nordisk vecka för vxd. Det var lite delade meningar men man enades i alla fall om ta ett sabbatsår 1990. Nytt vid denna träff var att de tumör- och implantatopererade hade egna möten. Det var också här man första gången pratade om ett gemensamt nordiskt råd – det som senare kom att bli Vuxendövas Nordiska Råd (VDNR). Denna gång medverkade 13 tolkar, därav de svenska TSS-tolkarna Jim och Bengt. De har förmodligen, med undantag av 2011, sedan dess medverkat vid samtliga träffar.

Vid mötet på Hurdalssenteret ved Eidsvold (Norge) i 1991 firade vuxendövlägret 10-årsjubileum. Tre personer tilldelades en medalj för att de varit med vid samtliga veckor under den tioårsperioden. Bland programpunkterna denna gång var cocleaimplantat. Det fanns då ca 5 000 implantatbärare i världen och i Norge hade man börjat operera barn från 4.5 år och uppåt. Från Sverige anmäldes att de svenska hörselorganisationerna gjort ett gemensamt uttalande mot operationer på barn under 18 år. Tumöropererade hade ett eget möte och dessutom fanns det en föreläsning om Meniéres sjukdom. Vid en tillbakablick konstaterades att man från början hade enbart handskrifttolkning, året därpå skrivtolkning och i dag har man skrivtolkar, MHS-tolkar och TS (TSS)-tolkar. Man åkte världens största hjulångare (Skibladner) på sjön Mjösa och åt middag på Sjusjöns högfjällshotell.

1993 i Ludvika, Sverige, var temat humor, hälsa, glädje och gemenskap. En föreläsare konstaterade att humor påverkar vår kropp, vidgar våra blodkärl, sänker vårt blodtryck och blodsockerhalt. Att skratta mer och våga släppa kontrollen bidrog enligt honom till en bättre hälsa. En annan föreläsare gav rådet att inte tänka i termer som ´kan inte, får inte, passar sig inte´ för de begränsar oss som människor.

Vid träffen 1995 i Korpilahti, Finland, kunde de vuxendöva i Sverige presentera sin nya organisation – Vuxendöva i Sverige (VIS). Här hade man föreläsningar om medberoende, identitet och datateknik. Vid den senare föreläsningen presenterades hur man kopplade upp sig till Internet – en då ganska okänd företeelse. Utflykter gjordes till ett konstmuseum och en ånglokspark. Där kom den lille killen fram som bor i varje stor karl!

Hälsa och välfärd var också temat för sommarveckan 1997 i Jelling Danmark. I programmet ingick föreläsningar om sundhetspsykologi, mat eller medicin, ergonomi, Aids och det danska Nepalprojektet. Till kringaktiviteterna hörde grillafton, besök i HC Andersens Odense och en avstickare till Tyskland. Föreläsningar och annat tolkades av totalt 13 tolkar. Bland deltagarna fanns det holländska paret Steienga, som deltagit sedan starten 1981. I det sammanhanget kan påpekas att detta par från Holland också varit med i alla sommarveckor fram till och med 2009. På grund av sviktande hälsa avstod de från deltagande i Åbo 2011.

Fred – utopi eller verklighet var en av de punkter som bjöds vid träffen 1999 i Bergen, Norge. Med fred menade föredragshållaren konsten att skapa fred inom sig själv. Det var också föreläsningar om tekniska hjälpmedel och uppkoppling till Internet, främst då e-post. Dessutom också en diskussion om implantat. Bland utflykterna var båtresan in i en fjord en härlig upplevelse, men man besökte också Akvariet samt tog linbana upp till Flöifjellet – 320 medter över havet.

2001 i Mariefred, Sverige, bjöds på föreläsningar om yrkesetik för tolkar, stress och utbrändhet, vuxendöva invandrare, tinnitus och livskvalitet på äldre dar. Utflykter gjordes till Åkers bergslag och vidarkliniken i Järna. Det senare ett centrum för antroposofin – kunskapen och visheten om människan.

Två år senare, i 2003, hölls sommarveckan i Ylöjärvi utanför Tammerfors i Finland. Här liksom tidigare skrivtolkades det på fyra språk exklusive TSS-tolkning på svenska. Vid den här träffen framkom att fler och fler av deltagarna hade blivit CI-opererade varvid kommunikationen blivit så mycket enklare. En av utflykterna gjordes till trästaden Rauma. Vid den här träffen presenterades VIS-IT-projektet – ett projekt med avsikt att lära främst äldre att använda sig av datorn.

Den därpå kommande sommarveckan hölls 2005 på Ryslinge folkhögskola på ön Fyn. Välkomsthälsningen blev inledningen till en eftermiddag i musikens tecken. En passande inledning för de flesta, uppvuxna som vi var med Beatles och Elvis. Det sångliga inslaget visades på stora skärmar men dessutom framförde TSS-tolkarna texten visuellt. Musiken som tema återkom senare då en person berättade om den kulturella och politiska utvecklingen via hippiekulturen och kollektivlivet. Dessutom fanns det ett inslag om hur hjärnan uppfattar ljud med och utan CI. Här redovisades en forskning om att personer med god språkförståelse hade nästan lika stor aktivitet/blodgenomströmning i bägge hjärnhalvorna. Det kunde möjligen betyda att språkbegåvingar får bättre resultat med CI. En föreläsare myntade att det inte gällde att Ge Upp och avsåg då inte bara träningen med CI utan livet i stort. När det gällde presentation av vad som ’Hänt sen sist’ så presenterades Sveriges bidrag både med svensk och finsk text. Ett populärt inslag bland finnarna. Under utflykterna besöktes Egeskovs slott – ett sagoslott med röda murar och gröna torn – ett bryggeri och en ö med en ganska unik flora. Då gavs också alla en möjlighet att bada i havet.

Norge stod nu på tur att stå som värdland för sommarveckan. Den ägde rum 2007 i Kristiansand, Norge – en vecka med både insikter och utsikter. Vid inledningen under rubriken ’Hänt sen sist’ berättades att man i Danmark nu bildat en självständig organisation för vuxendöva – Døvblevne Forum. TSS- och tolkutvecklingen låg långt framme i samtliga nordiska länder. Vi fick senare också en inblick i det norska likemanssystemet, dvs att det utbildades stödjepersoner, mestadels pensionärer, för att hjälpa personer som har svårigheter byta batterier, sladdar med mera. Systemet startade 2005 och omfattar nu flera funktionshinder. Det blev också en presentation av den försöksverksamhet i fjärrtolkning som pågick i Danmark. Finland bedrev också en sådan försöksverksamhet. Det gjordes utflykter till Søgne gamla prästgård, där bland annat en byst av Bjørnstjerne Bjørnson fanns uppställd. Man besökte också Norges äldsta fyr, Lindenes fyr, och Spangerreidkanalen, som invigts med pompa och ståt av drottning Sonja bara några dagar innan. Det blev även en båtutflykt till Ny Hellesund och Monsøya. Det senare ett fort byggt av tyskarna under ockupationen. Hade benämningen Norges Gibraltar. VDNR gjorde också en utvärdering, där deltagarna men även tolkarna fick framföra sina synpunkter.

Härnösand i Sverige stod 2009 som arrangör för sommarveckan. Här hade man anammat de synpunkter som framförts vid utvärderingen 2007. Förutsättningarna för deltagare och tolkar hade förbättrats. Bland annat textades allt på respektive språk på stora filmdukar. De utflykter som gjordes under den här veckan presenterades i ord och bild innan själva utflykten, så att deltagarna var förberedda vid guidningarna. En minnesvärd utflykt var en tur på Ångermanälven upp till Höga Kustenbron men också surströmmingsprovningen i Barsta och besöket i Mannaminne.

Nesta sommarveckan hölls i Åbo, Finland, år 2011. Där berättades att man i Norge nu bygger ett kompetenscenter i Briskeby och att det finska hörselförbundet firat 80 år. CI, framför allt bilateralt CI, behandlades en förmiddag och en eftermiddag stod musik på programmet. Det avslutades med att ett antal modiga deltagare bildade en orkester och till deltagarnas förtjusning framförde ett musikstycke. Det lät kanske inte så bra men var tillräckligt bra en dansant svängom.Under utflykterna besöktes Gullranda, presidentens sommarbostad, och skärgårdens ringväg där vi åkte mellan öarna med ett oräkneligt antal färjor.

I 2013 firades vuxendövveckan på kursgården Castbergsgård nära Vejle på Jylland i Danmark. Temat var ’Hälsa och välbefinnande’. Här var det sammanlagt arton tolkar som såg till att varje nationsgrupp kunde ta del av föreläsningar och annat. Här tillämpades faktiskt en ny kommunikationsmetod nämligen vink-metoden eller Cued Speech. Första föreläsningen hölls under temat ’utmaningar i livet’ och hur vi skall bemöta dem. Föreläsaren var själv en lovande cykelstjärna när han vid 16 års ålder tvangs amputera ena benet. Med målmedvetenhet och envishet vann han Ironman 2011. Andra föreläsningar behandlade visuell kommunikation och CI och musikträning.

En av dagarna gjordes en utflykt till landets största nationalpark, Thy, på Nordjyllands västkust. Vägen dit var smal och vid ett möte sjönk bussen ner i sanden och blev hängande. Självklart var det en chockartad upplevelse men inga fick några bestående men förutom kanske några blåmärken. Kvällarna ägnades åt bland annat linedans – en svettig upplevelse – eller de olika ländernas improviserade teaterföreställningar.

2015 års träff hölls i Melsomvik nära Tønsberg i södra delen av Norge. Programmet var som tidigare fördelat på föreläsningar, lättsam underhållning och utflykter i närområdet. Deltagarantalet var den här gången betydligt färre än tidigare. Positivt kanske i den bemärkelsen att deltagarna därmed fick ökade möjligheter att umgås och lära känna varandra! I de här sammanhangen är det viktigt att kommunikationen fungerar, så därför fanns ett antal skrivtolkar, TSS (TSK)-tolkar och en översättare på plats. Vi svenskar fick hålla oss till godo med finska tolkar som skrev på svenska. Det uppdraget fullgjordes på ett alldeles utmärkt sätt.

Första dagens första programpunkt leddes av en fysioterapeut. Hon poängterade att det är väldigt viktigt att vi som hörselskadade har en bra balans d.v.s verkligen står med båda fötterna på jorden. Balansen kan man testa och träna upp via att stå på ett ben – fixera blicken, vrida på huvudet åt vänster och höger, titta upp i taket och därefter blunda. Övningen var svår för oss och lär nog vara svår även för dem som inte är hörselskadade. Hon visade sedan några övningar där man rullade en rund pinne under foten. En träningsfilm finns på Youtube under HLF Briskeby Kompetanscenter.

En av utflykterna gick till Edvard Munch hus i Åsgårdsstrand. En konstnär som var väldigt produktiv men väl är mest känd för Skriet och Madonna. Han hoppade tidigt av skolan, bestämde sig för att bli målare och sökte sig till Frankrike inspirerad av Vincent van Gogh. Han bodde också i Berlin där han umgicks med August Strindberg. I början på 1900-talet efter en kärlekskris blev flaskan en kär vän. Fick ett sammanbrott och bestämde sig för att sluta nyttja alkohol och bli vegetarian. Han dog 80 år gammal i sitt andra hus Ekely i Oslo.

Den andra utflykten gjordes till Skien, Telemarks huvudstad och Henrik Ibsens barndomsby. Innan besöket hade en historiker, som tidigare varit lärare, berättat om både honom och Telemark. Fylket anses vara ett Norge i miniatyr och med en befolkning som både är ödmjuk, vemodsfull och hade känslor för det traditionella. Andra fakta som förmedlades var att Gaustatoppen på 1883 m ö h var Telemarks högsta berg och att Norges enda porslinsfabrik (Porsgrunn) fanns i Skien. Innan vi besökte porslinsfabriken gjorde vi en båttur på Telemarkskanalen. Den sades när den var färdig vara Europas åttonde underverk och anslöt kusten med Telemarks inre via åtta slussar med en höjdskillnad på 72 m.

Vad Ibsen beträffar var han endast 1.61 m lång och bar vanligtvis både platåskor och stormhatt. Han har skrivit 25 dramer och många av dem i huset vi besökte. På loftet kunde man se hans skrivbord framför en dockteaterscen. I många av hans verk finns personer vars förebilder hämtats ur den närmaste kretsen. Systern Hedvig är till ex centralpersonen i Vildanden. I huset bodde också Ibsens faster och hon sades vara förebild till Lille Eyolf. Ibsen dog av hjärnblödning 78 år gammal.

En av kvällarna gavs det möjligheter att svinga sig runt till toner av en enmansorkester. En annan kväll bjöds det på en blandning av musik och lyrik. Många för oss svenskar kända dikter som Tage Danielssons Pornografi framfördes. Bland musikstyckena Balladen om Fredrik Åkare och I natt jag drömde. Till och med finnarna fick ta del av en låt – Arja Saijonmaas Tuska – på sitt eget språk.

Under hela veckan serverades vi trerätters middagar och både frukosten och lunchen var extremt delikata. Sommarveckan avslutades som alltid med en festmåltid